Från A till Ö

Vanligtvis för att lagra varmvatten från exempelvis värmepumpen. En del ackumulatortankar har dubbla mantlar (två tankar i en) och då används yttermanteln för värmesystemet och innermanteln för varmvatten.

Den luft som värmepumpen har tagit värme från och som därmed har kylts ner. Denna luft blåses ut ur bostaden.

Balanstemperatur är den utomhustemperatur då värmepumpens avgivna effekt är lika stor som husets effektbehov. Detta innebär att värmepumpen täcker hela husets effektbehov till denna temperatur.

Den temperatur som värmepumpen räknar ut att värmesystemet behöver för att det ska bli lagom varmt i bostaden. Ju kallare det är ute, desto högre beräknad framledningstemperatur.

Det antal kWh som du beräknas göra av med under året.

En bergvärmepump är en värmepump som utnyttjar värmen i berggrunden som värmekälla (även mark/jord/grundvatten).

En ventil som blandar kallt vatten med varmvattnet från beredaren.

Pump som cirkulerar vätska i ett rörsystem.

Den temperatur som värmepumpen räknar ut att värmesystemet behöver för att det ska bli lagom varmt i bostaden. Ju kallare det är ute, desto högre beräknad framledningstemperatur. Om det står att en värmepump har COP 5 så betyder det i princip att om el för en krona matas in i värmepumpen får man ut värme motsvarande ett värde av 5 kronor. Detta är alltså värmepumpens verkningsgrad. Denna mäts fram vid olika mätvärden, t.ex.: 0/35 där 0 står för hur många grader den inkommande köldbäraren har och där 35 står för hur många grader framledningstemperaturen håller.

Ett skikt av (rör)isolering som inte släpper igenom gas eller vattenånga och är till för att förhindra att fukt och kondens från ventilationskanaler hamnar utanpå ventilationsrören.

El omvandlas direkt till värme via elradiator.

En materialsats för att underlätta anslutning med andra produkter.

En beredare med tappvarmvatten (kranvatten) omsluts av ett yttre kärl med pannvatten (till husets radiatorer/element). Värmepumpen värmer pannvattnet som, förutom att det går ut till husets alla radiatorer/element, värmer tappvarmvattnet i det inre kärlet.

Den dimensionerade utetemperaturen är olika beroende på var man bor. Ju lägre dimensionerad utetemperatur, desto lägre värde ska man välja på "val av värmekurva".

Arbete per tidsenhet, mäts i J/s eller Watt. För att räkna ut energianvändningen multipliceras produktens effekt med tiden den använts. Watt x timmar = Wh.

En effektvakt är en elektronisk modul som ser till att produkten inte använder mer effekt än huvudsäkringen klarar.

Är en elpanna(elpatron) utan varmvattenberedare. Elkassett används ibland som tillsatseffekt i större anläggningar.

En värmekälla för uppvärmning av småhus. Elpannan värmer vatten som pumpas runt till elementen i huset och därefter tillbaks till elpannan.

Genererar värme i pannor och beredare samt som tillskott i vissa värmepumpar när kompressorns effekt inte räcker till.

Detta är den el som t.ex. en elpatron skjuter till när kompressorns effekt inte räcker för att uppfylla bostadens uppvärmningsbehov.

Rörelse eller förmåga till rörelse. Energi är effekten multiplicerat med tiden och mäts i Wattimmar. Exempelvis en elpatron på 1 kW som är inkopplad i fyra timmar levererar 4 kW.

Nyttiggörande av elektrisk energi, värme eller annan energiform.

Ämne eller material lämpat att transportera energi t.ex. Vatten luft, eller elektriska kablar, battericeller samt bränslen som olja, ved och dylikt.

En överslagsberäkning som är till för att den som bor i ett småhus ska kunna se vilken inverkan olika åtgärder, exempelvis byte av uppvärmningssystem, får för ekonomin och miljön.

(Bioetanol) sprit som kan framställas ur biobränslen. Etanol kan användas som frysskydd i kollektorslangen till en mark/bergvärmepump.

Kärl med värmebärarvätska vars uppgift är att jämna ut trycket i värmebärarsystemet. När vatten värms upp utvidgas det. I ett vattenburet värmesystem kan temperaturen på vattnet öka från + 4 grader till kokpunkten (vedpanna). Det innebär en volymökning på ca 5 %. För att förhindra att systemet ska gå sönder av volymökningen finns expansionskärlet anslutet till systemet.

Ventil som sänker trycket på köldmediet, vilket gör att köldmediets temperatur sjunker.

Principen för fjärrkyla är densamma som för fjärrvärme. Kallt vatten produceras i en större anläggning och distribueras sedan i rör till kunderna. Fjärrkylan används främst i kontors- och affärslokaler men också för att kyla industriprocesser.

En fläktkonvektor är en vattenburen radiator med en fläkt som kan avge värme eller kyla. Värmen/kylan som alstras blåses ut med hjälp av en fläkt och sprids i huset. Med en mer öppen planlösning kan den varma/kalla luften cirkulera fritt och därmed nå en större yta.

Den ledning i vilken det uppvärmde vattnet transporteras från värmepumpen ut till husets värmesystem (radiatorer/värmeslingor).

Temperaturen på det uppvärmda vatten som värmepumpen/pannan skickar ut till värmesystemet. Framledningstemperaturen varierar beroende på utetemperatur och vald värmekurva.

Steglös inställning av varvtal för t.ex. Pumpar och kompressorer.

Frikyla, eller så kallad passiv kyla, utvinns nära nog gratis genom att låta värmepumpen pumpa upp kyla ur berggrunden och sprida ut den i villan via en fläktkonvektor på väggen eller i taket. Genom att använda kyla från berget kommer borrhålet även att återladdas under sommaren vilket medför förbättrad prestanda på bergvärmepumpen.

Läs mer om kyla här.

Den luft som kommer via frånluftsdonen i bostadens olika rum till frånluftsvärmepumpen/frånluftsmodulen och blir sedan avluft.

Ventiler, oftast i taket, i kök/badrum/klädkammare där luften sugs in för att kunna skickas vidare till frånluftsvärmepumpen.

Luften i bostaden sugs ut av en frånluftsfläkt i regel från kök och våtutrymmen. Tilluften fås via ventiler i fönster eller ytterväggar.

Betyder från- och tilluftsventilation med återvinning som är en styrd ventilation där den uppvärmda frånluften, genom en värmeväxlare, förvärmer den kalla inkommande tilluften.

Du hittar våra FTX här:

NIBE ERS S10

NIBE ERS 30-400

NIBE DVC-10

Det man i dagligt tal kallar rök, alltså de heta gaser som uppstår vid förbränning.

En typ av varmvattenberedare där en viss mängd vatten ständigt är uppvärmd.

Värmeväxlare där köldmedievätskan förångas genom att uppta värmeenergi från luften/köldbärarvätskan.

Om du har en el-, ved-, pellets- eller oljepanna är det här en vanlig typ av varmvattenberedare. Vattnet värms i en eller två värmeslingor som ligger inne i pannan eller ackumulatortanken.

En sorts sensor eller avkännare, till exempel en temperaturgivare som känner av temperaturen i luften.

Golvvärme som är installerad i vissa delar av huset och inte inkopplad på det ordinarie värmedistributionssystemet. Komfortgolvvärme installeras ofta under klinker- eller stengolv för att göra det mer behagligt att gå på.

Något som är fullständigt lufttätt.

Den säkring som hela hushållets strömförbrukning passerar genom.

Tryckvakt som ger larm om kondenseringstrycket är för högt. Högtryckspressostat sitter på den varma sidan, d.v.s. mot värmesystemet.

Steglös styrning av varvtal på exempelvis en kompressor.

Enhet på effekt, 1000 w skrivs 1 kW.

Enhet på energimängd, en kilowatt under en timme skrivs 1 kWh.

Klimatsystem kan även kallas värme- och/eller kylsystem. Med hjälp av radiatorer, slingor i golvet eller fläktkonvektorer värms eller kyls bostaden.

Slang där köldbäraren cirkulerar i ett slutet system mellan värmekällan och värmepumpen.

Golvvärme som är installerad i vissa delar av huset och inte inkopplad på det ordinarie värmedistributionssystemet. Komfortgolvvärme installeras ofta under klinker- eller stengolv för att göra det mer behagligt att gå på.

Komprimerar (trycker ihop) det gasformiga köldmediet. När köldmediet trycks ihop ökar trycket och temperaturen.

Värmeväxlare där det heta gasformiga köldmediet kondenserar genom att gasen kyls ned och blir till vätska och då avges värmeenergi till husets värme- och varmvattensystem.

Fungerar på ungefär samma sätt som en radiator, men med skillnaden att luften blåses ut med hjälp av en fläkt. Det gör att man kan använda konvektorn till att antingen värma eller kyla bostaden.

Byte av värmekälla i värmesystemet, exempelvis från elpanna till bergvärme.

Täckt underjordisk kanal eller gång. En kulvert används för att distribuera fjärrvärme eller vatten eller för underjordisk gångtrafik mellan olika byggnader till exempel.

Köldbärarslangar ev. borrhål samt förångaren utgör köldbararsidan.

Frostskyddad vätska, t.ex. etanol alternativt glykol blandat med vatten, som transporterar värmeenergi från värmekällan (berget/marken/sjön) till värmepumpen.

Ämne som cirkulerar i en sluten krets i värmepumpen och som genom tryckförändringar växelvis förångas och kondenseras. Vid förångningen upptar köldmediet värmeenergi och vid kondensationen avges värmeenergi.

Vad använder NIBE för köldmedier?

På NIBE har vi alltid konstruerat våra värmepumpar för att innehålla så lite köldmedium som möjligt. De flesta traditionella syntetiska köldmedium är av typen HFC:er. Dessa klassas som så kallade F-gaser (fluorbaserade växthusgaser) och används typisk i bergvärmepumpar (till exempel R407 C och R410A). Dessa har ett förhållandevis högt GWP-värde (Global Warming Potential). GWP-värdet är ett mått på hur starkt köldmediets växthuspåverkan är om det läcker ut i atmosfären.

Användningen av HFC-köldmedier behöver fasas ut i enlighet med EU:s direktiv och ersättas med mer hållbara köldmedier. Ett alternativ är syntetiska köldmedier med lågt GWP, men ännu bättre är naturliga köldmedier. För att kunna utforma värmepumpar med lågt GWP är branschen beroende av både köldmediumproducenter och komponenttillverkare. Hårt arbete och omfattande forskning gör att utvecklingen går framåt. NIBE ligger i framkant när det gäller användandet och utvecklingen av mer hållbara köldmedier. Vårt långsiktiga mål är att använda köldmedier med ett GWP under 150.

Naturligt köldmedium
Naturliga köldmedier har de lägsta GWP-värdena. Det mest lämpliga naturliga köldmediet heter R290 och har ett GWP på endast 3. Ända sedan slutet av 90-talet har vi på NIBE använt det i flera av våra frånluftsvärmepumpar. Även vår senaste modell av luft/vattenvärmepump NIBE S2125 arbetar med R290.

Klimatvänligt köldmedium
Syntetiska köldmedier med lågt GWP lämpar sig för vissa typer av värmepumpar. På NIBE använder vi det syntetiska köldmediet R32 med ett GWP på 675 i vår nya luft/vattenvärmepump NIBE F2050.

Se ”cirkulationspump”.

Med en laddslinga värms tappvarmvattnet i beredaren med värmebäraren.

Legionella är en bakteriefamilj som finns naturligt i vårt dricksvatten. Legionella har normalt låg tillväxt vid låga temperaturer. Till exempel när vattnet går i vattenledningar i marken (+-0 till +10 °C) men ökar kraftigt i tillväxt vid temperaturer omkring kroppstemperatur (ca 37 °C). Vid temperaturer över 50 °C dör legionellabakterien. Läs mer på boverkets hemsida boverket.se.

Tryckvakt som löser ut om förångningstrycket är för lågt. Lågtryckspressostaten är på kalla sidan mot fläkten vid frånluftsvärme, mot borrhålet/markslingan vid jord-/bergvärme eller utomhusmodulen vid luft/vatten.

Delvis genomskinligt kärl med köldbärarvätska vars uppgift är att jämna ut trycket i köldbärarsystemet. När temperaturen på köldbärarvätskan ökar eller minskar ändrar sig trycket i systemet och då ändrar sig nivån i nivåkärlet.

Tillbehör som känner av nivån i nivåkärlet och larmar om det blir för lågt. Ämne som cirkulerar i en sluten krets i värmepumpen och som genom tryckförändringar växelvis förångas och kondenseras. Vid förångningen upptar köldmediet värmeenergi och vid kondensationen avges värmeenergi.

En stav eller en kedja av magnesium eller zink, som skyddar manteln i varmvattenberedaren mot rost genom att staven rostar(offras) istället för beredaren. Anoden används endast i emaljerade varmvattenberedare.

Anoden skall kontrolleras/bytas med jämna mellanrum med undantaget likströmsanoden då den drivs med elektricitet och ej förbrukas.

Se frikyla.

Stavformade, komprimerade bränsle som tillverkas av sågspån eller kutterspån.

En värmeväxlare möjliggör värmeöverföring mellan två medier utan att dessa blandas med varandra. Vanligen fungerar det så att vatten flödar genom ett antal tunna, platta kanaler som sitter bredvid varandra. I varannan kanal strömmar varmt vatten och i varannan går det kallt färskvatten som värms upp av det varma vattnet och som därefter går vidare ut till en vattenkran. I en del värmepumpar ingår värmeväxlare. Då finns det ytterligare en växlare för den kalla sidan som innehåller köldmedium istället för vatten.

Tryckvakt som ger larm och/eller stoppar kompressorn vid för högt/lågt tryck enligt följande: en högtryckspressostat löser ut om kondenseringstrycket är för högt. En lågtryckspressostat löser ut om förångningstrycket är för lågt.

En värmekälla som täcker merparten av värmebehovet till ett hus t.ex. pelletspanna, elpanna eller värmepump.

Ett annat ord för element.

Reservläget är ett tillfälligt läge som används vid driftsstörningar och i väntan på service när tillsatsvärme av någon anledning inte kan aktiveras. I reservläge är endast cirkulationspumpen och delar av elpatronens effekt i drift, vilket innebär en högre driftkostnad.

Ledning i vilken vattnet transporteras tillbaka till värmepumpen från husets värmesystem (radiatorer/värmeslingor).

Temperaturen på det vatten som återvänder till värmepumpen efter att ha avgett värmeenergi till värmesystemet(radiatorer/värmeslingor).

Givare som är placerad inomhus. Givaren meddelar inomhustemperaturen till värmepumpen.

Värmekälla som inte ensam kan stå för hela årsbehovet av värme, t.ex. solfångare, luft/luftvärmepump eller vedkamin m.m.

Ställbar ventil som blandar varmt radiatorvatten med det kallare returledningsvattnet som sedan matas ut till värmesystemet.

Ventilationssystem där både tilluft och frånluft tas ut och in genom ventiler, springor och otätheter i husets konstruktion. Ofta finns frånluftskanaler i murstocken där frånluften strömmar ut.

En sorts beredare där en inre slinga med varmt cirkulerande vatten värmer upp beredarvattnet.

Filter för vätska som bör vara monterad på rörsystemet till både köldbärar- och värmebärarsystemet för att inte smuts ska komma in i värmeväxlaren och täppa igen dess små kanaler.

Används för att ta till vara värme från solen. Plan- eller vakuumrörsolfångare är de vanligaste typerna för uppvärmning och varmvattenproduktion till småhus.

Ventil som öppnar och släpper ut lite vätska om trycket blir för högt.

Varmvatten som kommer ur vattenkranen, tex det vatten man duschar i.

Anordning vars uppgift är att hålla en given temperatur.

Frisk ventilationsluft som förs in i bostaden.

När kompressorn inte klarar av att fylla energibehovet helt själv så måste det användas någon form av tillsats. I de flesta fall är det en intern elpatron som menas med tillsats men det finns även externa tillsatser i form av pellets, olja/gas m.m.

Värmepump som utnyttjar utomhusluften som värmekälla.

Ett värde på värmemotståndet och därmed ett mått på isoleringsförmågan på bland annat fönster, dörrar och väggar. U-värdet anger hur mycket värme som passerar genom 1 m2 yta från den varma sidan till den kalla när det skiljer en grad mellan utomhus- och inomhustemperaturen. Ju lägre U-värde desto bättre.

En givare som är placerad utomhus som meddelar utetemperaturen till värmepumpen.

En varmvattenberedare är ett kärl där tappvattnet värms.

Reglering av varvtal på t.ex. en fläkt för att reglera ett luftflöde.

Uppvärmt vatten som pumpas runt i ett värmesystem för att avge värme.

Förhållandet mellan nyttiggjord energi som en värmepump/panna lämnar ifrån sig till värmesystemet och tillförd energi. Verkningsgrad är ett mått på hur effekt värmepumpen/pannan är.

Förkortning som står för Värme, Ventilation och Sanitet. Det finns VVS-system för bland annat inomhusklimat i fastigheter och för vattenförsörjning och avlopp.

Varm vätska, ofta vanligt vatten, som skickas från värmepumpen till husets klimatsystem och gör att det blir varmt i bostaden. Värmebäraren värmer ofta varmvattnet.

Radiatorer/golvslingor och kondensor utgör värmebärarsidan.

Mått på hur mycket värmeenergi värmepumpen avger i förhållande till den elenergi den behöver för sin drift. Ett annat ord för detta är COP.

Värmekurvans uppgift är att ge en jämn inomhustemperatur, oavsett utomhustemperatur, och därmed energisnål drift. Det är utifrån värmekurvan som värmepumpen bestämmer temperaturen på vattnet till värmesystemet.

Värmekälla som använder el för att utvinna energi från tex berggrunden, luften eller frånluften. Valet av värmekälla beror på de lokala förutsättningarna. En värmepump kan komplettera ett befintligt värmesystem eller ingå i ett helt nytt värmesystem.

Anordning som överför värmeenergi från ett medium till ett annat utan att medierna blandas.

Värmen i den utgående ventilationsluften kan återvinnas genom att en värmeväxlare kopplas in. Den överför värmen till den ingående ventilationsluften.

Ett annat sätt att ta vara på värmeenergin i den utgående ventilationsluften är att installera en frånluftsvärmepump.

Ventil som kan skicka vätska åt två olika håll. Det är en växelventil som gör att vätska skickas till klimatsystemet när värmepumpen producerar husvärme och till varmvattenberedaren när värmepumpen producerar varmvatten.

Solceller hänger ihop i större solpaneler som i sin tur kopplas ihop och monteras uppe på fastighetens tak. För att elen ska kunna användas i fastigheten används en så kallad växelriktare som omvandlar likström till växelström.

Växelriktaren är den enda komponenten i solcellspaketet som inte sitter på taket. Den placeras på lämplig plats t.ex. vindsutrymme, grovkök eller pannrum och kopplas till husets vanliga elcentral, som i sin tur är kopplad till elnätet.

Mäter effekt, dvs förmåga att avge eller förbruka energi under en viss tid. Om en 40 W lampa lyser i 10 timmar så har den förbrukat 400 Wh (40x10=400).

Effekt anges i Watt (W). 1 Wh = 1 watt under en timme.